Skillnaden mellan monolitisk arkitektur och mikrotjänster

Skriven av Lucas Rosvall, Software Engineer

Många företag står vid ett kritiskt vägskäl: Ska man fortsätta med en beprövad monolitisk arkitektur eller är det dags att utforska fördelarna med en mer dynamisk mikrotjänst-baserad lösning?

Målet med denna artikeln är att hjälpa dig förstå dessa två arkitekturstilar, så att du kan ta ett välgrundat beslut för din organisations framtida tillväxt.

Vad är en monolitisk arkitektur?

En monolitisk arkitektur är den mest traditionella modellen för programvaruutveckling. Det innebär en applikation som är utvecklad som en enda sammanhängande enhet.

En monolitisk arkitektur kännetecknas för:

  • Enhetlighet: Alla funktioner och tjänster av applikationen, såsom användargränssnitt, affärslogik och databashantering, är tätt integrerade i en enda kodbas.
  • Enkelhet i utveckling: Med bara en kodbas och en utvecklingsmiljö, blir utvecklingsprocessen och distributionen mer rakt fram.
  • Synkroniserad: Komponenterna i en monolitisk arkitektur fungerar helt synkront, vilket brukar underlätta felsökning och övervakning.

Så för vilka företag passar denna typ av arkitektur? En monolitisk arkitektur kan vara särskilt lämplig för mindre eller medelstora program eller projekt som inte är allt för komplicerade.

Fördelar och begränsningar

Låt oss nu titta närmare på några av fördelarna och nackdelarna. Om vi börjar med fördelarna inkluderar dem:

  • Enkelhet: En enda kodbas och arkitektur förenklar utvecklings- och underhållningsprocesserna.
  • Prestanda: Komponenterna i en monolitisk applikation kan kommunicera mycket effektivt, vilket ofta resulterar i hög prestanda.
  • Färre beroenden: Eftersom all funktionalitet är inbyggd i samma applikation, minskar behovet av komplexa interaktioner mellan olika tjänster.

Å andra sidan inkluderar begränsningarna:

  • Utmaningar inom skalbarhet: När applikationen växer blir det svårare att underhålla och uppdatera den. Ändringar i en del kan leda till problem i andra delar av programmet.
  • Risk för systemfel: Ett fel i en del av systemet kan potentiellt orsaka att hela systemet fallerar och kraschar.
  • Svårigheter med större team: I större projekt kan det vara svårt för stora utvecklingsteam att arbeta effektivt med en monolitisk kodbas.

För att fatta ett klokt beslut om en monolitisk arkitektur passar ditt företag, är det viktigt att du förstår dessa punkter om hur den fungerar.

Låt oss nu titta närmare på mikrotjänster.

Vad innebär mikrotjänster?

Mikrotjänster representerar i sin tur en arkitekturstil där en applikation består av många små, oberoende tjänster som var och en kör en unik process och kommunicerar med varandra, oftast genom API:er.

Denna metod erbjuder en rad distinkta egenskaper:

  • Modularitet: Varje mikrotjänst fokuserar på en specifik funktion och är oberoende av de andra, vilket gör det möjligt för team att utveckla, testa och distribuera tjänster oberoende av varandra.
  • Flexibilitet: Eftersom varje mikrotjänst är oberoende, kan olika tjänster utvecklas på olika sätt, exempelvis i olika programmeringsspråk. Detta gör att man kan välja de bästa verktygen för varje unikt problem.
  • Skalbarhet: Mikrotjänster kan skalas oberoende av varandra, vilket ger större flexibilitet och effektivitet.

Ett framträdande exempel på användningen av mikrotjänster i praktiken är Amazon, ett av världens största e-handelsföretag

De har framgångsrikt implementerat en mikrotjänstarkitektur för att hantera deras enorma och varierande belastningar, vilket ger dem en överlägsen skalbarhet och flexibilitet.

Fördelar och utmaningar

Fördelarna med mikrotjänster inkluderar:

  • Snabbare Time-to-Market: Oberoende utveckling och distribution av tjänster brukar ofta accelerera utvecklingscyklerna. Det blir enklare att testa och validera, vilket gör att koden kan nå produktion snabbare.
  • Resiliens: Eftersom tjänsterna är oberoende, minimeras risken att ett fel i en tjänst påverkar hela applikationen. Om en del av programmet kraschar kan resten av applikationen fortsätta fungera.
  • Enklare underhåll: Individuella tjänster kan uppdateras utan att störa hela systemet.

Samtidigt ska man inte glömma bort att mikrotjänster också har sina utmaningar och nackdelar, särskilt för mindre företag:

  • Komplexitet: Att hantera många mindre tjänster kan bli överväldigande, särskilt när det gäller integrationen mellan olika mikrotjänster.
  • Säkerhetsutmaningar: Mer komplexitet kan innebära ofta fler säkerhetsrisker och svårigheter med att upprätthålla säkerhetsprotokoll över flera tjänster.
  • Krav på expertis: Effektiv hantering av en mikrotjänstarkitektur kräver vanligt större kunskap, vilket kan vara en utmaning för mindre företag med begränsade resurser.

Så, nu när vi har tittat på vad mikrotjänster innebär, deras fördelar och utmaningar, är det dags att ställa frågan: Passar mikrotjänster för just ditt företag och hur går man från en monolitisk arkitektur till mikrotjänster?

Övergången från monolitisk till mikrotjänster

Att byta från en monolitisk till en mikrotjänstbaserad arkitektur är ett stort steg och passar inte alla företag. Det är viktigt att förstå varför och när en sådan förändring kan vara rätt för ditt företag.

  • Skalbarhetsbehov: Om din verksamhet växer snabbt och känner sig begränsad av den nuvarande monolitiska strukturen, kan mikrotjänster ge den skalbarhet du behöver.
  • Önskan om snabbare utveckling: Är ditt företag i behov av att snabbt anpassa sig och innovera? Då kan mikrotjänsternas flexibilitet vara fördelaktig.
  • Hantering av komplexitet: Större, komplicerade system hanteras ofta mer effektivt med mikrotjänster, särskilt i miljöer med många utvecklingsteam.

Men kom ihåg, om ditt nuvarande system fungerar bra och är kostnadseffektivt, kanske en förändring inte är nödvändig.

Steg-för-steg guide för en smidig övergång

En genomtänkt plan är nyckeln till en framgångsrik övergång:

  1. Utvärdera noggrant: Börja med att kritiskt granska ditt nuvarande system. Vilka delar skulle kunna gynnas av mikrotjänster?
  2. Välj rätt delar: Identifiera vilka områden som bör omvandlas först, baserat på deras betydelse och komplexitet.
  3. Gör det stegvis: Börja med att omvandla en mindre del av systemet. Detta minskar riskerna och ger värdefulla lärdomar för framtiden.
  4. Utbilda teamet: Se till att ditt team är förberedda för att hantera de nya utmaningarna som kommer med mikrotjänster.

Sen ska man inte glömma att övergången till mikrotjänster är ett beslut som alltid ska baseras på ditt företags situation. Det är inte en lösning som passar alla, utan väg alltid fördelarna mot kostnaderna och riskerna.

För mer insikt och vägledning kring dessa och andra relevanta ämnen, fortsätt utforska våra artiklar här på Fiive.

Fler artiklar

Vad är MLOps? Nyckeln för effektiva AI-system

Kortfattat kan man säga att MLOps är en disciplin som kombinerar maskininlärning (ML) med operations (Ops) med målet att förenkla och effektivisera användningen, samt implementeringen av AI-modeller.

Fortsätt läsa

Hur kommer man igång med AI som småföretag?

En effektiv strategi för att implementera AI i småföretag är att börja med identifiera affärsbehov och tekniska förutsättningar. Därefter börja med de små vinsterna för att snabbt skörda fördelarna.

Fortsätt läsa

Låt oss realisera era visioner

Genom att samarbeta med oss får ni tillgång till branschledande expertis och en partner som är engagerad i er långsiktiga framgång.

Kontor


  • Kungsgatan 4
    411 19 Göteborg